Inledning
Internets historia börjar med ett L och ett O. Egentligen ska datorn på universitetet UCLA i Kalifornien skicka iväg kommandot LOGIN, men mottagardatorn kraschar redan efter två bokstäver. Trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum.
Nätverket som börjar byggas heter Arpanet och utvecklas av det amerikanska försvaret. Idén kläcktes redan 1962 då psykologen och dataforskaren Joseph Licklider skickade runt PM om ett "intergalaktiskt nätverk". Tanken då var att konstruera ett decentraliserat och säkert nät som inte kunde slås ut av Sovjetunionen. Även Sovjet har faktiskt en liknande idé, men den blir aldrig av.
Arpanet blir verklighet 1969 när forskarna lyckas skicka världens första meddelande mellan två datorer. 1971 skickas det första e-postmeddelandet.
Men det är först 1973 som ordet internet dyker upp. Det förekommer i samband med att nätet blir internationellt. 15 juni kopplas en dator i Norge upp - via en markstation i Tanum, Bohuslän - med Arpanet i USA. Storbritannien får en uppkoppling månaden därpå. Nätet börjar växa.
För svensk del är KOM-systemet centralt i internethistorien. 1978 utvecklas det på Stockholms Datamaskincentral, QZ, av Jacob Palme och Torgny Tholerus. Det är en BBS, lite som ett klotterplank via telefonnätet, där tusentals användare kan koppla upp sig mot en central dator och diskutera med varandra, men också spela spel och byta filer. Via en koppling till Arpanet kan användarna av KOM-systemet från 1982 även skicka e-post.
1980-talet - en andra födelsedag för internet
Datumet för internets födelse varierar ibland beroende på vem som svarar. Vissa anser att det är 1 januari 1983, då Arpanet går över från tvåvägskommunikation med NCP till det mer flexibla protokollet TCP/IP.
Det är ett system som fungerar lite som Posten - meddelandena skickas vidare utan att innehållet kontrolleras - det går snabbt, men det finns ingen garanti att allt kommer fram. Nu får vi IP-nummer, exakta platsangivelser på internet. Varje apparat som kopplas upp direkt mot internet (till exempel din router) har ett unikt IP-nummer - det är det som gör att att datorerna hittar rätt när de kommunicerar med varandra. Systemet är fortfarande det som gäller på nätet.
Men det finns länge en konkurrent. "Slaget om internet" pågår under 80-talet och början av 90-talet eftersom Televerken i Europa föredrar det så kallade X.25-systemet, som förutom att vara säkert låter myndigheterna ta betalt för trafiken. I Sverige heter Televerkets system för detta Datapak. Numera används systemet på platser som behöver extra hög säkerhet, exempelvis där du drar ditt kontokort och i uttagsautomater.
7 april 1983 tas det första "riktiga" e-postmeddelandet emot i Sverige av pionjären Björn Eriksen, som kommer att bli en förgrundsgestalt för internetutvecklingen i Sverige. Några år senare blir han även den som bokar upp den svenska toppdomänen .se (mer om det senare).
1984 - nu kommer internet till Sverige för första gången
På försommaren 1984 får Sverige en första nod i internet, genom att forskningsassistenten Ulf Bilting på Chalmers i Göteborg kopplar upp en dator till Internet.
För svensk del handlar internets utveckling under 1980-talet främst om universiteten. Via Sunet kopplas de svenska lärosätena ihop i ett nätverk, som låter forskare och studenter kommunicera digitalt med varandra och bland annat skicka meddelanden och dokument. Efter det kopplas även de nordiska universitetsnäten ihop till Nordunet och i december 1988 får de nordiska universiteten en anslutning till Princeton i New York. I och med detta får studenter och forskare nu tillgång till det internationella internet på riktigt.
Vanliga svenskar utanför universitetsväsendet får fortsatt nöja sig med klotterplank och spel via BBS:er. Datorerna i dessa nås via vanlig telefon och har ofta bara utrymme för ett samtal åt gången. Det kunde alltså bara användas av en användare åt gången - man fick turas om. Ofta står de hemma hos den som äger BBS:en, kanske i vardagsrummet eller i sovrummet. Med hjälp av systemet lär man känna andra människor, som bor på andra platser i landet, eller rentav utomlands.
1990-talet - nu kommer webben, www
Webben - World Wide Web - blir verklighet först 1989 när Tim Berners-Lee skapar systemet med adresser, URL:er, och länkar, så att olika dokument plötsligt sitter ihop som ett nät. Dessutom är det fritt och gratis att använda för både utvecklare och surfare. Den allra första webbplatsen lanseras 1991 för forskningscentrumet CERN i Schweiz. Den finns fortfarande kvar.
Året därpå kan företag och vanliga svenskar börja använda nätet när Swipnet, en del av Stenbeckssfären, blir den första kommersiella internetleverantören. Televerket hade kunnat bli först, men de föredrar X.25-tekniken och tackar nej.
Parallellt med webben finns också det mer mappliknande systemet Gopher, som många tror kommer bli framtidens surfredskap. Men det systemet förlorar kampen mot www 1993 när webbläsaren Mosaic lanseras. Med den kan man nämligen också titta på bilder, till skillnad från tidigare varianter av webbläsare som bara visat text.
Nu tar det fart på allvar.
Carl Bildt mejlar med Bill Clinton
I Sverige blir 1994 ett nyckelår i utvecklingen. Inte bara mejlar Carl Bildt med Bill Clinton som de två första regeringscheferna i världen. Samma år lägger staten en miljard kronor till den nyskapade KK-stiftelsen för att satsa på teknik bland annat i skolan. IT-kommissionen bildas, ger ut rapporten "Vingar åt människans förmåga" och sjösätter en rad digitala satsningar, bland annat i skolan. Och valresultatet skickas för första gången ut via e-post. Med anledning av det skaffar många svenska tidningar sina första hemsidor. Allra först är Aftonbladet.
Samma år startar 20-årige Ragnar Lönn internetleverantören Algonet (Älgö-nät, efter Älgö i Nacka där Ragnar växt upp). Han riktar sig till privatpersoner och hoppas på 400 betalande kunder. Algonet får vanligt folk att börja surfa i större antal. Till en början finns verksamheten under ett hett plåttak på förlaget Semics kontor där Ragnar startar om modemet för hand. Men med tiden växer verksamheten betydligt.
Nu ska alla företag ha en hemsida
Vid det här laget börjar internet bli ett modeord. Alla företagsledare vill ha en @-adress på sina visitkort. Det tycker också upp ett nytt fenomen: webbyrån. De anställda på dessa företag är ofta unga självlärda killar. Nidbilden av dem är att de bor på kontoret och lever rockstjärneliv, vilket i vissa fall också stämmer.
1995 dras en ny kabel över Atlanten. Förbindelsen är 34 Mbit/s, vilket ökar den svenska kapaciteten avsevärt. Nu går det lika snabbt att kliva över Atlanten, som att ta sig till en dator vid den egna högskolan, konstaterar Sunet i sitt veckobrev från det året. Det är vid tiden den kraftfullaste internationella förbindelsen - det tidigare rekordet är 6 Mbit/s.
Samma år startar även en viss punktidning sin första hemsida. Magasinet heter Flashback och på nätet kan läsarna chatta via en IRC-kanal och delta i mejlinglistor. Först fem år senare startas det diskussionsforum som namnet Flashback associeras med i dag.
Telia lanserar i samma veva en sajt som ska få användarna att ägna mer tid på internet. Allt ska finnas på Passagen, som är en så kallad portal - ett modeord vid tiden.
I Kalifornien ser en sökmotor nu dagens ljus. Den heter Altavista och söker av nätet automatiskt. Sajten som gör det enklare att hitta innehåll på webben kommer att dominera totalt under flera år.
Svenskarna lär sig bygga egna hemsidor
Under dessa år exploderar mängden hemsidor på nätet. 1996 blir internetpaketet årets julklapp i Sverige och många användare besöker Annica Tigers HTML-skola för att lära sig hur man själv tar plats på www.
Om man inte orkar göra en egen hemsida kan man skapa ett konto på nya svenska sajten Stajlplejs (som senare byter namn till Lunarstorm), där användarna har egna krypin. Lunarstorm är en av världens allra första sociala nätverk och slår stort i Sverige, men utlandslanseringen går knackigt.
Fram till 1997 har Björn Eriksen (ja, han med den första e-posten) själv skött registreringen av alla .se-domäner i Sverige. Den som till exempel registrerar www.abba.se måste först gå via Björn, som på fritiden administrerar alltsammans från soffan i sin källare.
Möjligheten att få ett eget .se-domännamn är dock förbehållen företag och organisationer - privatpersoner göre sig icke besvär. En utredning föreslår nu att en stiftelse tar över sysslan och 8 oktober skriver Björn Eriksen över ansvaret till nystartade Stiftelsen för internetinfrastruktur (som numera heter Internetstiftelsen och dessutom driver Internetmuseum).
1998 bestämmer regeringen att den som skaffar en persondator till hemmet kan få göra avdrag för den. Den så kallade Hem-PC-reformen innebär en revolution för datorförsäljningen. Därmed får många svenska hushåll sin första dator - så klart med internetanslutning.
