Internets historia

1990-talet

1990-talet – nu kommer webben, www

Webben – World Wide Web – blir verklighet först 1989 när Tim Berners-Lee skapar systemet med adresser, URL:er, och länkar, så att olika dokument plötsligt sitter ihop som ett nät. Dessutom är det fritt och gratis att använda för både utvecklare och surfare. Den allra första webbplatsen lanseras 1991 för forskningscentrumet CERN i Schweiz. Den finns fortfarande kvar. Tim Berners-Lee illustration - Året därpå kan företag och vanliga svenskar börja använda nätet när Swipnet, en del av Stenbeckssfären, blir den första kommersiella internetleverantören. Televerket hade kunnat bli först, men de föredrar X.25-tekniken och tackar nej.

Parallellt med webben finns också det mer mappliknande systemet Gopher, som många tror kommer bli framtidens surfredskap. Men det systemet förlorar kampen mot www 1993 när webbläsaren Mosaic lanseras. Med den kan man nämligen också titta på bilder, till skillnad från tidigare varianter av webbläsare som bara visat text. Nu tar det fart på allvar. Carl Bildt mejlar med Bill Clinton - I Sverige blir 1994 ett nyckelår i utvecklingen. Inte bara mejlar Carl Bildt med Bill Clinton som de två första regeringscheferna i världen. Samma år lägger staten en miljard kronor till den nyskapade KK-stiftelsen för att satsa på teknik bland annat i skolan. IT-kommissionen bildas, ger ut rapporten "Vingar åt människans förmåga" och sjösätter en rad digitala satsningar, bland annat i skolan. Och valresultatet skickas för första gången ut via e-post. Med anledning av det skaffar många svenska tidningar sina första hemsidor. Allra först är Aftonbladet.

Samma år startar 20-årige Ragnar Lönn internetleverantören Algonet (Älgö-nät, efter Älgö i Nacka där Ragnar växt upp). Han riktar sig till privatpersoner och hoppas på 400 betalande kunder. Algonet får vanligt folk att börja surfa i större antal. Till en början finns verksamheten under ett hett plåttak på förlaget Semics kontor där Ragnar startar om modemet för hand. Men med tiden växer verksamheten betydligt.Nu ska alla företag ha en hemsida - Vid det här laget börjar internet bli ett modeord. Alla företagsledare vill ha en @-adress på sina visitkort. Det tycker också upp ett nytt fenomen: webbyrån. De anställda på dessa företag är ofta unga självlärda killar. Nidbilden av dem är att de bor på kontoret och lever rockstjärneliv, vilket i vissa fall också stämmer.1995 dras en ny kabel över Atlanten. Förbindelsen är 34 Mbit/s, vilket ökar den svenska kapaciteten avsevärt. Nu går det lika snabbt att kliva över Atlanten, som att ta sig till en dator vid den egna högskolan, konstaterar Sunet i sitt veckobrev från det året. Det är vid tiden den kraftfullaste internationella förbindelsen – det tidigare rekordet är 6 Mbit/s.

Samma år startar även en viss punktidning sin första hemsida. Magasinet heter Flashback och på nätet kan läsarna chatta via en IRC-kanal och delta i mejlinglistor. Först fem år senare startas det diskussionsforum som namnet Flashback associeras med i dag. Telia lanserar i samma veva en sajt som ska få användarna att ägna mer tid på internet. Allt ska finnas på Passagen, som är en så kallad portal – ett modeord vid tiden. I Kalifornien ser en sökmotor nu dagens ljus. Den heter Altavista och söker av nätet automatiskt. Sajten som gör det enklare att hitta innehåll på webben kommer att dominera totalt under flera år.

Svenskarna lär sig bygga egna hemsidor

Under dessa år exploderar mängden hemsidor på nätet. 1996 blir internetpaketet årets julklapp i Sverige och många användare besöker Annica Tigers HTML-skola för att lära sig hur man själv tar plats på www.

Annica Tiger

Om man inte orkar göra en egen hemsida kan man skapa ett konto på nya svenska sajten Stajlplejs (som senare byter namn till Lunarstorm), där användarna har egna krypin. Lunarstorm är en av världens allra första sociala nätverk och slår stort i Sverige, men utlandslanseringen går knackigt. Fram till 1997 har Björn Eriksen (ja, han med den första e-posten) själv skött registreringen av alla .se-domäner i Sverige. Den som till exempel registrerar www.abba.se måste först gå via Björn, som på fritiden administrerar alltsammans från soffan i sin källare.

Björn Eriksen

Möjligheten att få ett eget .se-domännamn är dock förbehållen företag och organisationer – privatpersoner göre sig icke besvär. En utredning föreslår nu att en stiftelse tar över sysslan och 8 oktober skriver Björn Eriksen över ansvaret till nystartade Stiftelsen för internetinfrastruktur (som numera heter Internetstiftelsen och dessutom driver Internetmuseum). 1998 bestämmer regeringen att den som skaffar en persondator till hemmet kan få göra avdrag för den. Den så kallade Hem-PC-reformen innebär en revolution för datorförsäljningen. Därmed får många svenska hushåll sin första dator – så klart med internetanslutning.

IT-bubblan blåses upp

Visionerna är vid denna tid stora även bland företagare och investerare. Alla vill ha en del av framtidens värld, vilket inte minst märks på börserna där både riskkapitalister och småsparare satsar stora pengar i de nya internetbolagen. Den så kallade IT-bubblan börjar blåsas upp

Jonas Birgersson illustration

IT-bolag som Framfab, Icon Medialab och Spray går i bräschen för utvecklingen. Jonas Birgersson, vd för Framfab, kallas "Bredbandsjesus" och symboliserar en ny typ av företagsledare med sin löftesrika retorik och karaktäristiska fiberpälströja. Smeknamnet kommer sig av att Birgersson gång efter annan betonar vikten av att skapa ett fibernät över hela Sverige, en 00-talets motsvarighet till 1800-talets järnvägsutbyggnad. 1999 grundas Bredbandsbolaget och meddelar samma dag att HSB:s 350 000 bostadsrätter ska kopplas upp med bredband. Nu ska surfandet, som hittills skett via sega modem över tunna telefontrådar, bli blixtsnabbt.

2000-talet

2000-talet ­– från IT-bubbla till smarta telefoner 2000 är ett magiskt årtal, men det får också många IT-chefer att bli en smula oroliga. Räddningstjänsten står också på tå vid årsskiftet, men den så kallade millenniebuggen blir det nästan inget med. Mycket tack vare att problemet, att de tvåsiffriga systemen trott att året efter 1999 är 1900, hinner lösas i tid runt om i världen. Däremot slutar alla taxametrar på Taxi Åmål att fungera.
Något annat som upphör är investerarnas framtidstro. 6 mars 2000 börjar plötsligt börsen att backa. I princip har framtidstron varit ohejdad sedan webbläsaren Netscapes börsintroduktion på Nasdaq fem år tidigare. Men nu ställs krav på faktiska resultat och fallet blir enormt världen över. Ett tag innan börsraset står Ericsson för nästan 40 procent av Stockholmsbörsens samlade värde (1 800 miljarder kronor). På två och ett halvt år störtdyker mobiljättens börskurs från 826 kronor till 16,85 kronor.
Listan över bolag som dras med i fallet är lång. E-handelssajterna Boo.com och Letsbuyit.com är två. I och med raset förlorar mängder av småsparare många miljarder kronor, vilket får många att prata om en IT-bubbla. Andra hävdar att det snarare är fråga om en spekulationsbubbla, för utvecklingen hejdas inte.

Både uppslagsverk och spelande flyttar ut på nätet

Snart överförs funktion efter funktion till internet. Uppslagsverken skrivs plötsligt av användarna, från 2001 på Wikipedia och svenska Susning.nu, som i många år är större än den amerikanska tjänstens svenskspråkiga upplaga. Det är inte bara uppslagsverken som flyttar ut på webben. Spelandet blir nu i allt större grad nätbaserad. Sverige ligger i framkant och når stora framgångar i Counter Strike-tävlingar runt om i världen. År 2001 vinner Ninjas in Pyjamas det första världsmästerskapet. Under kommande decennier byter klanen laguppställning vid flera tillfällen, men fortsätter att vara framgångsrik. Fildelning, pirater och antipirater Musiken blir också digital. MP3-formatet kommer att slå ut cd-skivan. Svensken Niklas Zennström skapar fildelningstjänsten Kazaa som ihop med Napster gäckar musikbranschen eftersom musikfilerna gratis kan delas mellan användarna. Piratbyrån och Antipiratbyrån grundas. Liksom svenska bittorrentsajten The Pirate Bay där man även kan ladda ner filmer, spel och andra datorprogram. Lagstiftarna hänger inte med i utvecklingen – fildelningen är länge laglig.

Niklas Zennstrom

2003 flyttar en del av telefonin också till nätet genom Niklas Zennströms tjänst Skype, som snart köps upp av auktionssajten (en företeelse som nätet också tar över) Ebay för miljardbelopp. Utrikessamtal blir gratis. Internet börjar bli så pass populärt och införlivas i så många produkter att IP-adresserna börjar ta slut – alltså de unika sifferkombinationer som gör att uppkopplade enheter kan identifiera och prata med varandra. Det system som används tillåter exakt 4 294 967 296 unika adresser. Under 2004 lanseras IPv6 som en möjlig ersättare. Systemet får en långsam spridning, men när det på allvar börjat användas lär det räcka ett tag. IPv6 tillåter 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 olika adresser. 340 sextiljoner, alltså!

Nu kommer de sociala medierna
Under mitten av 00-talet börjar många prata om vad de kallar för Web 2.0. Det är när webben börjar bygga på interaktion och samarbete snarare än statiska hemsidor. Youtube startas 2005, Twitter 2006 och samma år slår Facebook igenom i Sverige. Samtliga sajter bygger på användarnas material. Det är något som svenskarna redan tidigare varit duktiga på genom sociala nätverk som Lunarstorm och Skunk, men som nu blir globalt.

Under samma tid boomar fenomenet blogg. Plötsligt behöver du inte vara journalist eller författare för att kunna nå ut med dina åsikter. Det kan du enkelt klara av med en egen blogg. En av pionjärerna heter Isabella Löwengrip som med bloggen Blondinbella blir affischnamnet för hela mediet i Sverige. Fildelning och integritet på nätet blir en allt viktigare fråga, i synnerhet för de unga vuxna som vuxit upp med nätets obegränsade möjligheter. 2006 startas Piratpartiet, som 2009 röstas in i EU-parlamentet med 7,1 procent av rösterna. 2006 grundas paradoxalt nog också en tjänst som i Sverige kommer att ta död på fildelningen av musik: den strömmande musiktjänsten Spotify. Företaget startas av den då 23-årige Daniel Ek och Tradedoublergrundaren Martin Lorentzon.

Iphone revolutionerar vår internetanvändning

När Apples grundare Steve Jobs 2007 ska presentera en ny produkt har snacket redan gått länge – det ska vara en telefon. Och mycket riktigt är det en mobiltelefon, men av ett annat slag än vad vi varit vana vid. Iphone är mer som en dator, med pekskärm. Den smarta telefonen kommer att förändra allt, precis som Steve Jobs påstår. Kartan ritas snabbt om. Decenniet avslutas med en dom. 2009 döms grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay, som enligt dem själva ett tag stått för 40 procent av världens internettrafik, till fängelse. Men webbplatsen lever vidare även om fildelningen försiktigt börjar minska, tack vare framgångsrika lagliga alternativ.