Internets historia sammanfattad

1990-talet – nu kommer webben, www

Webben – World Wide Web – blir verklighet först 1989 när Tim Berners-Lee skapar systemet med adresser, URL:er, och länkar, så att olika dokument plötsligt sitter ihop som ett nät. Dessutom är det fritt och gratis att använda för både utvecklare och surfare. Den allra första webbplatsen lanseras 1991 för forskningscentrumet CERN i Schweiz. Den finns fortfarande kvar.

Året därpå kan företag och vanliga svenskar börja använda nätet när Swipnet, en del av Stenbeckssfären, blir den första kommersiella internetleverantören. Televerket hade kunnat bli först, men de föredrar X.25-tekniken och tackar nej.

Parallellt med webben finns också det mer mappliknande systemet Gopher, som många tror kommer bli framtidens surfredskap. Men det systemet förlorar kampen mot www 1993 när webbläsaren Mosaic lanseras. Med den kan man nämligen också titta på bilder, till skillnad från tidigare varianter av webbläsare som bara visat text.

Nu tar det fart på allvar.

Carl Bildt mejlar med Bill Clinton

Sverige blir 1994 ett nyckelår i utvecklingen. Inte bara mejlar Carl Bildt med Bill Clinton som de två första regeringscheferna i världen. Samma år lägger staten en miljard kronor till den nyskapade KK-stiftelsen för att satsa på teknik bland annat i skolan. IT-kommissionen bildas, ger ut rapporten "Vingar åt människans förmåga" och sjösätter en rad digitala satsningar, bland annat i skolan. Och valresultatet skickas för första gången ut via e-post. Med anledning av det skaffar många svenska tidningar sina första hemsidor. Allra först är Aftonbladet.

Samma år startar 20-årige Ragnar Lönn internetleverantören Algonet (Älgö-nät, efter Älgö i Nacka där Ragnar växt upp). Han riktar sig till privatpersoner och hoppas på 400 betalande kunder. Algonet får vanligt folk att börja surfa i större antal. Till en början finns verksamheten under ett hett plåttak på förlaget Semics kontor där Ragnar startar om modemet för hand. Men med tiden växer verksamheten betydligt.

Nu ska alla företag ha en hemsida

Vid det här laget börjar internet bli ett modeord. Alla företagsledare vill ha en @-adress på sina visitkort. Det tycker också upp ett nytt fenomen: webbyrån. De anställda på dessa företag är ofta unga självlärda killar. Nidbilden av dem är att de bor på kontoret och lever rockstjärneliv, vilket i vissa fall också stämmer.

1995 dras en ny kabel över Atlanten. Förbindelsen är 34 Mbit/s, vilket ökar den svenska kapaciteten avsevärt. Nu går det lika snabbt att kliva över Atlanten, som att ta sig till en dator vid den egna högskolan, konstaterar Sunet i sitt veckobrev från det året. Det är vid tiden den kraftfullaste internationella förbindelsen – det tidigare rekordet är 6 Mbit/s.

Samma år startar även en viss punktidning sin första hemsida. Magasinet heter Flashback och på nätet kan läsarna chatta via en IRC-kanal och delta i mejlinglistor. Först fem år senare startas det diskussionsforum som namnet Flashback associeras med i dag.

Telia lanserar i samma veva en sajt som ska få användarna att ägna mer tid på internet. Allt ska finnas på Passagen, som är en så kallad portal – ett modeord vid tiden.

I Kalifornien ser en sökmotor nu dagens ljus. Den heter Altavista och söker av nätet automatiskt. Sajten som gör det enklare att hitta innehåll på webben kommer att dominera totalt under flera år.

Svenskarna lär sig bygga egna hemsidor

Under dessa år exploderar mängden hemsidor på nätet. 1996 blir internetpaketet årets julklapp i Sverige och många användare besöker Annica Tigers HTML-skola för att lära sig hur man själv tar plats på www.

Om man inte orkar göra en egen hemsida kan man skapa ett konto på nya svenska sajten Stajlplejs (som senare byter namn till Lunarstorm), där användarna har egna krypin. Lunarstorm är en av världens allra första sociala nätverk och slår stort i Sverige, men utlandslanseringen går knackigt.

Fram till 1997 har Björn Eriksen (ja, han med den första e-posten) själv skött registreringen av alla .se-domäner i Sverige. Den som till exempel registrerar www.abba.se måste först gå via Björn, som på fritiden administrerar alltsammans från soffan i sin källare.

Möjligheten att få ett eget .se-domännamn är dock förbehållen företag och organisationer – privatpersoner göre sig icke besvär. En utredning föreslår nu att en stiftelse tar över sysslan och 8 oktober skriver Björn Eriksen över ansvaret till nystartade Stiftelsen för internetinfrastruktur (som numera heter Internetstiftelsen och dessutom driver Internetmuseum).

1998 bestämmer regeringen att den som skaffar en persondator till hemmet kan få göra avdrag för den. Den så kallade Hem-PC-reformen innebär en revolution för datorförsäljningen. Därmed får många svenska hushåll sin första dator – så klart med internetanslutning.

IT-bubblan blåses upp

Visionerna är vid denna tid stora även bland företagare och investerare. Alla vill ha en del av framtidens värld, vilket inte minst märks på börserna där både riskkapitalister och småsparare satsar stora pengar i de nya internetbolagen. Den så kallade IT-bubblan börjar blåsas upp

IT-bolag som Framfab, Icon Medialab och Spray går i bräschen för utvecklingen. Jonas Birgersson, vd för Framfab, kallas "Bredbandsjesus" och symboliserar en ny typ av företagsledare med sin löftesrika retorik och karaktäristiska fiberpälströja.

Smeknamnet kommer sig av att Birgersson gång efter annan betonar vikten av att skapa ett fibernät över hela Sverige, en 00-talets motsvarighet till 1800-talets järnvägsutbyggnad. 1999 grundas Bredbandsbolaget och meddelar samma dag att HSB:s 350 000 bostadsrätter ska kopplas upp med bredband. Nu ska surfandet, som hittills skett via sega modem över tunna telefontrådar, bli blixtsnabbt.