Internets historia sammanfattad

1969-1980 – internets födelse

Internets historia börjar med ett L och ett O. Egentligen ska datorn på universitetet UCLA i Kalifornien skicka iväg kommandot LOGIN, men mottagardatorn kraschar redan efter två bokstäver. Trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum.

Nätverket som börjar byggas heter Arpanet och utvecklas av det amerikanska försvaret. Idén kläcktes redan 1962 då psykologen och dataforskaren Joseph Licklider skickade runt PM om ett "intergalaktiskt nätverk". Tanken då var att konstruera ett decentraliserat och säkert nät som inte kunde slås ut av Sovjetunionen. Även Sovjet har faktiskt en liknande idé, men den blir aldrig av.

Arpanet blir verklighet 1969 när forskarna lyckas skicka världens första meddelande mellan två datorer. 1971 skickas det första e-postmeddelandet.

Men det är först 1973 som ordet internet dyker upp. Det förekommer i samband med att nätet blir internationellt. 15 juni kopplas en dator i Norge upp – via en markstation i Tanum, Bohuslän ­– med Arpanet i USA. Storbritannien får en uppkoppling månaden därpå. Nätet börjar växa.

För svensk del är KOM-systemet centralt i internethistorien. 1978 utvecklas det på Stockholms Datamaskincentral, QZ, av Jacob Palme och Torgny Tholerus. Det är en BBS, lite som ett klotterplank via telefonnätet, där tusentals användare kan koppla upp sig mot en central dator och diskutera med varandra, men också spela spel och byta filer. Via en koppling till Arpanet kan användarna av KOM-systemet från 1982 även skicka e-post.

1980-talet – en andra födelsedag för internet

Datumet för internets födelse varierar ibland beroende på vem som svarar. Vissa anser att det är 1 januari 1983, då Arpanet går över från tvåvägskommunikation med NCP till det mer flexibla protokollet TCP/IP.

Det är ett system som fungerar lite som Posten – meddelandena skickas vidare utan att innehållet kontrolleras – det går snabbt, men det finns ingen garanti att allt kommer fram. Nu får vi IP-nummer, exakta platsangivelser på internet. Varje apparat som kopplas upp direkt mot internet (till exempel din router) har ett unikt IP-nummer – det är det som gör att att datorerna hittar rätt när de kommunicerar med varandra. Systemet är fortfarande det som gäller på nätet.

Men det finns länge en konkurrent. "Slaget om internet" pågår under 80-talet och början av 90-talet eftersom Televerken i Europa föredrar det så kallade X.25-systemet, som förutom att vara säkert låter myndigheterna ta betalt för trafiken. I Sverige heter Televerkets system för detta Datapak. Numera används systemet på platser som behöver extra hög säkerhet, exempelvis där du drar ditt kontokort och i uttagsautomater.

7 april 1983 tas det första "riktiga" e-postmeddelandet emot i Sverige av pionjären Björn Eriksen, som kommer att bli en förgrundsgestalt för internetutvecklingen i Sverige. Några år senare blir han även den som bokar upp den svenska toppdomänen .se (mer om det senare).

1984 – nu kommer internet till Sverige för första gången

På försommaren 1984 får Sverige en första nod i internet, genom att forskningsassistenten Ulf Bilting på Chalmers i Göteborg kopplar upp en dator till Internet.

För svensk del handlar internets utveckling under 1980-talet främst om universiteten. Via Sunet kopplas de svenska lärosätena ihop i ett nätverk, som låter forskare och studenter kommunicera digitalt med varandra och bland annat skicka meddelanden och dokument. Efter det kopplas även de nordiska universitetsnäten ihop till Nordunet och i december 1988 får de nordiska universiteten en anslutning till Princeton i New York. I och med detta får studenter och forskare nu tillgång till det internationella internet på riktigt.

Vanliga svenskar utanför universitetsväsendet får fortsatt nöja sig med klotterplank och spel via BBS:er. Datorerna i dessa nås via vanlig telefon och har ofta bara utrymme för ett samtal åt gången. Det kunde alltså bara användas av en användare åt gången – man fick turas om. Ofta står de hemma hos den som äger BBS:en, kanske i vardagsrummet eller i sovrummet. Med hjälp av systemet lär man känna andra människor, som bor på andra platser i landet, eller rentav utomlands.